Sidor

måndag 31 oktober 2011

Samlevnad-podcast: Vem sköt Palme?

För ett par veckor sen fick vi in en fråga av en läsare: Vem sköt Palme?

Dagens "tycka synd om" II

Återigen är det aftonbladet som tar upp ämnen som berör. 
Patrick Ekwall har fått bältros. Det är synd om honom. Väldigt synd! Han skriver att det gör ont. Det enda ljus som finns i det här är att han inte kommer dö. För det hade ju varit tråkigt. Tänk vilka hemskheter som händer i världen. Bältros är ju typ det värsta som finns!
Titta vad ledsen han är.

Att upptäcka sin inre bonnighet V

Under den här lilla bloggserien har jag förstått att jag inte har alltför mycket gemensamt med alla dessa underbara lantisar. Men vissa saker är detsamma, oavsett om du kan bära upp en cowboy-hatt eller inte.


With the alarm clock ting-a-ling ringin’ in my head
I woke up dog tired, beat down, half dead
Tryin’ to recover from another wild weekend
Chuggin’ down coffee while I should have been sleepin’


Förutom att jag inte dödade någonting (eller någon) under helgen. Alla männen i den videon ser ut som om de dödade någonting (eller någon) under helgen och dessutom är beredda att göra det igen. Men förutom det. Jag och bönderna. Vi är down!

Dagens gratulation!

... går till den nyfödda ungen i Honduras som gjorde att jordens befolkning korsade 7 miljarders-gränsen och tog oss ett steg närmre den katastrofala överpopulationen. Vi passar samtidigt på att skicka tröstpris till alla de bebisar som föddes sekunderna efter och totalt saknar värde.

Grattis världen! Nu är vi på tok för många.
Om ändå fler bebisar kunde visa sig bara vara bakverk...

onsdag 26 oktober 2011

Dagens "tycka synd om" I

SJ har som vanligt problem. Femhundra personer satt fast i flera timmar på ett tåg, det var ju synd. Men den som det är mest synd om är Magnus Uggla.Han fick också sitta fast i flera timmar, tillsammans med femhundra jävla nollor! Han som en sådan kulturbärare, han ska inte behöva utstå det. Dessutom verkar det som att konduktören sagt åt Magnus att ta flyget. I alla fall skriver Magnus det på sin twitter. Idag är det verkligen synd om Magnus Uggla, tack Aftonbladet att ni uppmärksammar detta!
 Samtidigt är det översvämning i Thailand, EU ska försöka lösa den ekonomiska krisen, ett tiotal personer tog i en tankbilsexplosion i Kabul och Kina skärper kontrollen på internet i landet. Men aftonbladet toppar med det viktigaste och vinklar på det viktigaste. BRA JOBBAT!

tisdag 25 oktober 2011

Samlevnads smalskola!

Ytterligare en dag av Tonys prova-på-bulimi-vecka har påbörjats. I sin dagbok skriver han så här:

Tisdag morgon


Kräka Kära dagbok. Jag hade sett fram emot att äta pizzan jag beställde igår kväll till frukost. Lite ledsen blev jag när jag kom ihåg att jag var tvungen att kräkas upp den igen. Men den var god, även på vägen tillbaka. Skinka smälter långsammare än man kan tro.
Raspen jag lånade från 1-6 skolan här över gatan var effektiv men gjorde för ont att dra fram och tillbaka i svaljet. Resten av dagen tänkte jag använda mig av en flugsmälla som jag slipat till så att jag ska få ner den.

Foto: Samlevnad har inga rättigheter att använda denna bild
(men då verket knappast uppnår sk. verkshöjd bryr vi oss föga).















För att motiveras idag:
Tänkte se Supersize vs Superskinny, äcklas av den tjocke och heja på den smale. Tror det kan bygga på engagemanget lite.

För att reta aptiten:
Dubbelpanerade gelégodisar med bearnaisesås. Äts i skål med sked för att maximera farten på intagandet.

RE: TvåFrågor

Gensvaret har varit otroligt... mycket sämre än förväntat. Somliga utav er dussinmänniskor har dock vågat kravla sig ur livmodern, inom vilkens väggar det normala frodas och står i, och dels ställt frågor till oss, dels sagt "Ja, gör en podcast!"

Trots att kvantiteten är låg känner vi att kvalitén är desto högre och tolkar denna respons som att Sverige vill ha en Samlevnads-podcast. Som tack till Frida som skrev första frågan kommer vårt första avsnitt att florera inom gränserna för frågan:

Vem sköt Palme?


Något exakt datum kan vi inte utlova. Inte heller huruvida podcast-embryot kommer klara sig i denna fientliga och kalla värld. Men vi ska så snart som möjlighet göra ett försök och spela in 15 minuter underskön pratradio.

Tack och hej!
Samlevnadsredaktionen

Knulla mitt liv X

När jag vaknade till liv någon gång framåt förmiddagen idag och lättjefullt sträckte lite på min inte alls speciellt graciösa kropp anade jag en något märklig känsla på huvudets högra sida. Det pulserade lite och ömmade lätt.
En finne.
På örsnibben.
Under mitt 23-åriga liv har jag faktiskt undvikit finnar just där.
Men nu hände det alltså.
Och det gör dessutom ont som faaaaaaaaaan.
Knulla mitt liv!

torsdag 20 oktober 2011

Knulla mitt liv VIII

Har försökt hitta nyheter i en vecka utav extrem torka. Idag var arbetet slut. Då dör Gaddafi.

Knulla mitt liv.

onsdag 19 oktober 2011

TvåFrågor

Fråga 1: Vill ni att vi gör en podcast?
Fråga 2: Vill ni skriva lite frågor till oss?

/Redaktionen med praktikant FreDDe_14

Samlevnads Smalskola!

Samlevnads Tony testar på bulimia nervosa i en vecka! 
Kommer han att klara det? Häng med!

Måndag eftermiddag

Har haft lite problem med att få igång kräkreflexen. Kan bero på mitt tidigare alkoholmissbruk? Men jag har ägnat dagen åt att surfa runt lite på ätstörnings-forum och fått en hel del bra knep! För mindre än tio minuter sedan kräktes jag upp mitt enorma mellanmål med hjälp av en renrakad toaborste. Enligt min mat- och kräkklocka är det nu dags för ännu en kvarts frosseri. Tror det blir panpizzor och chokladkakor med sprutgrädde!

Foto: Samlevnad har inga rättigheter att använda denna bild.













För att reta aptiten:                      
Vad sägs om friterat panerat kanderat fläsk? Lätt att trycka i sig och gör att du känner dig mätt mellan kräksessionerna!

För att reta svalget:
Toaborsten med avklippt borst har helt klart visat sig mest effektiv under denna första dag. Ett tips är att ta en använd borste. Tänkte prova en träslöjds-rasp i morgon.



tisdag 18 oktober 2011

En serie #8


(true story)   

Conversations

Jag: Jag funderar på att köpa cowboyboots.
Flickvän: Haha!
Jag: Chuck Norris har cowboyboots!
Flickvän: Chuck Norris är vuxen sötnos.
Jag: Och?
Flickvän ger mig en menande blick
Jag: Du menar på det sättet att Chuck Norris inte har en flickvän som berättar för honom att han inte borde ha cowboyboots?
Flickvän nickar
Flickvän går och duschar

Jag bildgooglar cowboyboots

Rätt feta ändå va?

måndag 17 oktober 2011

Att upptäcka sin inre bonnighet IIII


I thank God for my life
And for the stars and stripes
May freedom forever fly
Let it ring

Salute the ones who died
The ones that give their lives
So we don´t have to sacrifice
All the things we love


Äter man inte kött så gillar man inte frihet. Och då kan man inte ha cowboyhatt. Även om mannen ovan just vid inspelningstillfället inte bär hatt står det klart att han SKULLE kunna bära hatt. Och köra lastbil. Vilket är vad som gör en man till en man.

Analys: Sångtext

"Jag såg mamma kyssa tomten"
Med samma ord som i titeln och ett tillagt "jag", inleds denna julsång. Denna första textrad låter oss snabbt konstatera att visan sjungs av ett barn, eller åtminstone en person med en mamma.  Likaså kan vi utefter nästa rad tolka att barnet/personen i fråga också har en far:

"tänk om våran pappa kommit då".

Om visan sjungs av ett yngre barn (vilket vi från och med nu antar - fler argument för denna tes tillkommer) så visar raden om pappan också att barnet har uppfostrats på ett sätt som, i låtens uppkomst - 50-talets USA - ansågs vara riktigt. Barnet har tidigt lärt sig skilja på rätt och fel eftersom vi utifrån denna rad kan utläsa att barnet förstår att det skulle innebära konsekvenser för mamman om pappan såg henne kyssa någon annan. Barnet har fått med sig de värderingar som vid den här tiden gällde när det kom till äktenskap, dvs. problem varken accepterades eller pratades om.

Sedan kommer följande rader:

"Jag hade gömt mig i en vrå
För att titta lite på
Ett konstigt stort paket som någon av oss skulle få"


Barnet kommer högst troligen från en välbärgad familj. Fadern hade antagligen ett anseligt men också tidskrävande yrke, som t.ex. ingenjör eller jurist, då man inte bara hade möjlighet att köpa stora julklappar till barnen - utan också tvingades till att göra detta för att visa barnen att de uppskattades och var älskade.

"Och då fick tomten mammas kram och kyss
Sedan sa hon, 'Åh, vad du är bra!
Nej, ingen ser att det är du'
Men jag såg att det var
Tomten mamma kysste i går kväll"


I andra versen bevisas vår tes om att berättaren i sången är ett barn. Det utan tvekan väldigt naiva konstaterandet som görs i de två sista raderna gör det omöjligt att utesluta att personen i fråga är ett barn. I personens världsuppfattning har det ingen möjlighet att dra slutsatsen att tomten inte är verklig, utan att det är pappa som klätt ut sig. Dock finns det i sången inga tydliga bevis för att det verkligen är pappan som är tomte. Det kan t.ex. lika bra vara en granne eller god vän till familjen. Detta anser vi dock inte vara särskilt trovärdigt med citatet som grund: "Åh, vad du är bra. Nej, ingen ser att det är du". Detta är en fras som passar sig naturlig i en ordväxling mellan en mor och en far.

Citatet är högst troligen taget från mamman. Att utläsa citatet som någon annans är högst orimligt och kan inte under några omständigheter sättas in i ett logiskt sammanhang. Sången skulle då totalt sakna mening och skulle på sin höjd kunna vara poesi skrivet av en misslyckad skribent under ett gravt opiumrus. 

onsdag 12 oktober 2011

Fredde_14 (Praktikant)

Tjabba!!!
Fredde_14 här. Har fått prao här på bloggen för ja tänkte gå medie på gymnasiet. Dom ville jag skulle skriva en ressension på en bok som kommit ut. Har läst den å så.






Boken heter nåt konstet på franska eller spanska eller italjenska. Vet ente riktigt men på svenska heter den "Svarta sträck i tonåren" å den e i fyra delar. Ja tyckte den va rätt märklig men rätt ball åsse för han bler helt jävla galen den killen som skriver!!

Den börjar med att han skriver att han ska måla hela paintrutan svart!!! SÅ jävla jobbet tänkte ja, så kanske e det därför han bler helt knäpp i huvet för han snackar en massa om att alla andra e knäppa när han e själv knäpp. Han vill t.e.x. ente ligga me brudar!!!?!?! WTF?! De hade ja velat! xD

Ja vet ente om den har nåt så hära dålt budskap eller nåt men kanske e det att det finns knäppa människor, att man borde akta sej. För man vet alldri de kan va ens barn eller ens kompis eller så. Dom flesta knäppa e kanske nåns barn.

Sen så spelar han bara detta paint för han har bestämt sej att "JA SKA HA DEN RUTAN SVART" men ja fattar ente för han målar me miiiinstaaa penselen. Så jävla jobbet! Andra ja vet som bler knäppa spelar mest WoW eller runescape. Dom spelar som satan å bara sitter i datasalen i skolan å går ente på lektioner eller så.

Jag tycker boken va sjuk i huvet men rätt konsti å kul ändå. De e en jävla slakt på slutet som ja skratta som fan när ja läste. De va helt sjukt!! Man bara ÅH WTF??!!! xD

Mitt betyg på denna boken får: 7/10 för den va rätt lång och konsti ibland.

\\m// FreDDe_14 \\m//

Svarta streck i tonåren. Del 4 (Sista delen)

Min skolgång blev så småningom också lidanden.
Skolan blev totalt ointressant, allt jag gjorde var att sitta i klassrummet och tänka på nya sätt, nya tekniker att måla svart på bästa sätt. Jag slutade studera och började skolka. De flesta nätter låg jag sömnlös och stirrade mot den svarta dataskärmen. De få timmar jag sov drömde jag om mitt plågsamma arbete, det var tvunget att bli färdigställt. Mardrömmarna var värst. Jag drömde om hur jag av misstag använde suddgummiverktyget och hur min stripiga mur av pixlar och tonårssvett försvann. Sakta men säkert började tanken om att jag borde sluta dyka upp i mitt medvetande. Innerst inne visste jag att det jag höll på med inte var för mig men mina tvångstankar om att färdigställandet av min svarta vägg var för starka.

En dag när jag kommit hem efter ett sällsynt besök till den hemska yttre världen möttes jag av hela min familj och alla mina vänner. De stod i en halvcirkel och välkomnade mig när jag klev in. Alla såg på mig med allvarliga men samtidigt empatiska blickar. ”Det räcker nu”, sa min mamma med en något sorgsen blick. ”Du måste sluta med din paint-målning.” Tusen tankar for genom min hjärna. ”Ska jag sluta?” ”Jag måste fortsätta!” ”Vad fan vet de?” ”Vad skulle hända om jag slutade?”. Efter vad som kändes som en evighet tog jag till slut ett beslut. Jag hade hittat en fast punkt i mitt virrvarr av tankar. Jag förstod att det var vinna eller försvinna. Antingen tog det slut här eller så löpte jag linan ut. Och jag visste vad jag var tvungen att göra. Jag tittade upp mot den skara människor som stod framför mig. De som varit mina närmaste medmänniskor var nu totalt okända för mig. Jag såg på alla ansikten i tur och ordning. Det var en skrämmande syn. Det var den gråa massan av dussinmänniskor som stod framför mig. Jag kände i min vänstra jeansficka. Där låg min blanka vassa kniv som jag börjat bära med mig hela tiden för att kunna försvara mig mot dussinmänniskorna. Innan någon hann reagera drog jag fram kniven och störtade fram mot min far som stod närmast och skar upp hans halspulsåder så att blodet började spruta. Jag lyckades även få in ett hugg i magen på min kusin Lisa som stod bredvid mig innan någon rört sig. Sedan hoppade de över mig, min morbror, min bror, min bästa kompis från lågstadiet, ja minst tio personer. De försökte hålla ner mig, det grep efter mig med näbbar och klor. En kort stund kände jag en otrolig panik men jag lyckades komma loss från den stora bunten människor. Jag hoppade på de som kastat sig över mig och nu låg i en hög på hallgolvet och högg i alla jag kom åt. Några, bland annat min mor, lyckades fly ut från lägenheten. Jag brydde mig inte om att följa efter. Jag tittade ut över det blodröda golvet och de nedstänkta väggarna.

Nu var det gjort. Jag hade tagit klivet och det fanns ingen återvändo. Jag gick in i mitt pojkrum och tog lugnt av mig mina nersölade kläder och satte på mig rena, fina kläder. Sedan satte jag mig vid mitt skrivbord och startade upp paint. Jag hade precist färdigställt mitt verk när polisen brakade in genom ytterdörren. Jag sparade min målning och vände mig leende mot dessa ordningens väktare när de klev in i mitt rum. Under mitt förhör frågade en polisman mig om jag ångrade det jag gjort. Jag svarade inte men inne i mitt sinne kände jag den uppfyllande känslan av lycka och jag visste då att jag aldrig skulle ångra mitt agerande. Det här var det bästa jag någonsin gjort och aldrig kommer jag kunna överträffa just den här perioden i mitt liv. 

                                                      






                                                          
                                                                       Fin.  

måndag 10 oktober 2011

Dagens gratulation!

Gör till Annie Lööf, efter att hon utfört en mycket lyckad selektiv minnesförträngning och helt glömt bort att hon, precis som herr Juholt, använt sig av bidrag för att göra sin vardag lite lyxigare.

Annie Lööf gör en "Juholt"

Annie Lööf dissar Juholt

tisdag 4 oktober 2011

VM i Kaffeöverdos - Del 2


Som vi tidigare rapporterat hålls årets världsmästerskap i Kaffeöverdos i Karlstad. Efter problem med brevväxlingen med vår Värmlandskorrespondent har vi nu äntligen fått ta del av ett referat från första tävlingsdagen. Detta följer nedan.
Hej redaktionen!
I går åt vår fotograf Janko fjorton efterrättslangos på mindre än tio minuter. Detta är dock helt irrelevant då han nu avlidit. Ingenting att gräma sig över längre - det där med hur han kunde få ner så många langos. Detta är också anledningen till att vi inte har några bilder från mästerskapen, jag beklagar.
Första tävlingsdagen inleddes med att alla tävlande visades upp på gårdsplan utanför Löfbergs rosteri. De fick säga sitt namn och en frukt som började på samma bokstav som deras förnamn - ett utmärkt tillfälle att psyka motståndarna samt en erkänd underhållning för åskådarna. Jag kan glatt berätta att våra favoriter Cofhe Owdi och Kaffin Frih sa "carambola" respektive "kokbanan". 
Enligt min egna analys nämnde colombianen stjärnfrukten för att visa på sin egen säkerhet på seger i tävlingen, medan vår svenske tävlande antagligen valde sin frukt av motsatt skäl - för att påminna publiken om Cofhe's tidigare koksmissbruk. Detta kan verka långsökt, men men. 
Efter uppvisningen var det dags för det första tävlingsmomentet: 20 släta koppar. 
Italienskan Battista Barrista missuppfattade tidigt den tidiga tiden som tid för frukost och halade upp en biscotti som hon nonchalant tuggade i sig till sina två första koppar. Detta ledde till omedelbar diskning. För svensken Kaffin Frih gick det däremot bättre. Efter 20 slukade koppar mätte hans skakningar till 1,3 på richterskalan och han slog därmed colombianen Cofhe Owdi, vars skakningar endast mättes till 0,8. 
Kaffin Frih innehar för tillfället den största överdosen och leder efter tävlingens första dag.
- Ja, det är inte som att jag kommer sova i natt, skrev Kaffin Frih i ett gästboksinlägg på Samlevnads bilddagbok kvällen innan hans födelsedag i januari 2007.

måndag 3 oktober 2011

Att upptäcka sin inre bonnighet III



Pojke möter flicka. Pojke jobbar hårt. Flicka ser vän ut. Pojke och flicka busar på fält (efter att ha åkt lastbil dit, såklart). Pojke och flicka gifter sig.

I´d be on the tractor, she´d be on my mind

Och hur finner man då denna väna bondflicka i Sveriges land?

söndag 2 oktober 2011