Hej redaktionen!
Andra tävlingsdagen drog igång redan i gryningen – det skulle drickas morgonkaffe med gök. Och till göken skulle det givetvis sjungas snapsvisor. Vana åskådare är bekanta med colombianen Cofhe Owdi's morgontrötthet och det gick ett vänligt skratt genom publiken när Owdi förvirrat började sjunga Colombias nationalsång.
"Oh gloria inmarcesible..." tog han i med koppen i sin hand.
"Åh, eviga ära! Åh, odödliga glädje! I fåror av smärta spirar det goda..." sjöng han innan han avbröt tvärt. Publiken stod stum och väntade på fortsättningen när Owdi plötsligt slängde ur sig "... KAFFET!" i höga C. Han höll ut tonen i tjugo minuter. Applåderna rungade över hela Värmland. Det var ett stort ögonblick för hela mästerskapen!
En stund senare var det svensken Kaffin Frih's tur. Dessvärre lyckades han inget vidare. Tydligt påverkad av gårdagens enorma dos kaffe ställde sig Kaffin svajande upp vid sitt bord.
"Den här låten har jag lärt mig av en dödgrävare från Teckomatorp", skrek han och så började han sjunga:
En liden gök! En liden gök! En liden gök de skau man tau!
Låten som bygger på call and respond (att en kör svarar på ledsångarens ord) var inte välkänd i denna del av landet och publiken stod stum medan Kaffin Frih viftade desperat med händerna, som en dirigent för en blind orkester.
Kaffin tog mycket illa vid sig över detta pinsamma ögonblick men klarade trots det av att sluka 25 koppar kaffe med gök.
– Det går ju upp och ner. Ibland går det så fort, man hinner inte riktigt med vad som händer. Då är det svårt att fokusera, sa Kaffin Frih till Samlevnad efter att ha åkt premiärturen av berg- och dalbanan Balder på Liseberg 2003.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar